Klassiker

Bob Dylan och The Heartbreakers i en furiös Ballad Of A Thin Man. Blir inte mycket bättre än så här. Eller så mycket coolare. Från 1986.

 

Springsteen – We Take Care Of Our Own

Kanske är det ett modigt singelval, kanske är han inte bättre än så här just nu. Bruce Springsteens We Take Care Of Our Own får mig att känna viss oro. Redan vid fjärde lyssningen börjar jag tycka att det är en träig och tjatig låt. Och refrängen (om man nu ska kalla den det) som kanske verkade mäktig på pappret lyfter inte alls. Oroväckande att detta är singeln. Särskilt om man som jag högt uppe på önskelistan har ett album där Springsteen återvänder till hembygden, skriver koncentrerat om människorna i New Jersey 2012 och undviker de episka ambitionerna. Jag skrev det redan 2009. Jag skulle vilja höra sånger om vad som hänt med hans barndomsvänner och hur krisen påverkat dem. Berättelser om bilmekanikerna, servitriserna, sjuksköterskorna. Om Clarence Clemons. Om honom själv. Jag vill inte ha ännu ett album där Bossen går bort sig i försöken att fånga stora allmängiltiga känslor i stora generella formuleringar. De försöken blir sällan bra. Det effektivaste sättet att skildra storpolitiska skeenden är för övrigt just utifrån en enskild persons perspektiv och öde. Det borde Springsteen, om någon, veta.

Albumet Wrecking Ball kommer i mars. Titelspåret är fantastiskt. Jag hoppas på mer sånt.

 

Jackson Browne och Dawes

De musikaliska själsfränderna Jackson Browne och Dawes dök 1 december upp på Occupy Wall Street-rörelsens öppna scen.  En väldokumenterad session som givetvis finns i olika versioner med varierande bild och ljud på youtube. Mycket sevärd. Inte minst JB:s storslagna inledning.

Spotifylista december/januari

Kära läsare. Ett till jävla år har gått. Helt otroligt att så många av er fortsätter att dyka in här då och då, läsa mina texter, lyssna på musiken och slänga ur er kommentarer. Tack för det. Hatten av. Ni ska veta att det betyder mycket. Och lita på att La Cienega kommer att tuffa vidare även 2012, lite skäggigare, lite äldre, lite gubbigare, lite gummigare. Precis som vanligt.

Gott nytt år!
(p.s Och en sista liten spotifylista för året – håll till godo)

December 2011 – Folk & Rock

God fortsättning

Tom Waits. Tusen procent inlevelse. God jul på er, vänner!

 

Spotifylista – Best of 2011

2011 har varit ett väldigt starkt musikår. Min spotifylista med favoritlåtar från 2011 närmast dräller av sånger med klassiskerpotential. Som Ryan Adams I Love You But I Don’t Know What To Say eller Gillian Welchs Dark Turn of Mind. Trender kan komma och gå. Men de, och några låtar till på den här listan, lär jag fortfarande slänga på ibland om fem eller tio år.

 

Best of 2011 – La Cienega

Årets bästa album 2011

Här är sammanställningen av årets i mitt tycke bästa skivor.

1. Ryan Adams – Ashes & Fire
2. Gillian Welch – The Harrow and the Harvest
3. Israel Nash Gripka – Barn Door and Concrete Floors
4. The Decemberists – The King is Dead
5. Fleet Foxes – Helplessness Blues
6. Jason Isbel & the 400 Unit – Here We Rest
7. The Head and the Heart – The Head and the Heart
8. Dawes – Nothing is wrong
9. Cass McCombs – Wit’s End
10. Kurt Vile – Smoke ring for my halo
11. My Morning Jacket – Circuital
12. Low Anthem – Smart Flesh
13. A A Bondy – Believers
14. Tom Waits – Bad As Me
15. Deportees – Islands & Shores
16. Bon Iver – Bon Iver
17. Drive-By Truckers – Go-Go Boots
18. Ane Brun – It all starts with one
19. J Mascis – Several Shades of Why
20. Feist – Metals
21. PJ Harvey – Let England Shake
22. Florence + the Machine – Ceremonials
23. Eldkvarn – De berömdas aveny
24. Horrible Crowes – Elsie
25. Richard Buckner – Our Blood

Cass McCombs

Cass McCombs nöjde sig uppenbarligen inte med att ha släppt en av årets finaste ballader (County Line) och ett otroligt starkt album (Wit’s End – här är DN:s märkliga recension). Nu har skivsläpp nummer två i år kommit. Humor Risk. En mindre mörk och också mindre genomarbetad historia. Men väl värt en lyssning, inte minst för att McCombs alltid skriver intressanta texter). Imponerande produktionstakt. Och hög lägstanivå.

 

 

 

Middle Brother

Det får bli lite Middle Brother den här fredagen. Jag är ju en av dem, så att säga.

 

I’m Kingfisher

Mer svenskt. Ny video från I’m Kingfisher, Thomas Denver Jonssons alterego. Svalbard. Från förra årets utmärkta album.