Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för kategori ‘Josh Ritter’

Josh Ritter

Josh Ritter släpper inom kort en EP med sex låtar, Bringing In The Darlings. Inspelad och mixad på fyra dagar under vintern. Why är fin. Väldigt fin.

 

Read Full Post »

Best Albums Of the Year-listorna duggar tätt på nätet nu. Dags för mig också att summera musikåret 2010. Ett starkt folkrockår om ni frågar mig. Först kommer här de album som i min bok kniper platserna 11 till 20. Bakom länkarna nedan gömmer sig sköna liveklipp, skumma framföranden och andra godbitar. Nedräkningen mot 2011 kan börja!

11. Arcade Fire – The Suburbs
12. Johnny Flynn – Been Listening
13. Frazey Ford – Obadiah
14. The National – High Violet
15. Josh Ritter – So Runs The World Away

16. Midlake – The Courage of Others
17. Sam Quinn – The Fake That Sunk A Thousand Ships

18. First Aid Kit – The Big Black And Blue
19. Jakob Dylan – Women + Country
20. Patrick Park – Come What Will

Read Full Post »

Josh Ritter

Ett fint litet klipp. Josh Ritter tillägnar Roll On till nyligen avlidne promotern Derek Nally. En man med perfekt hår, enligt Ritter.

Read Full Post »

Många är de som gett sig på den. Proclaimers version är svårt sönderspelad. Peter, Paul & Mary gjorde om den till någon form av gråtgospel. Rosanne Cash lade på congas. Alexander Ryback försökte kåtflåsa ihjäl den och skära den i bitar med sin fiol. Ja, slaktförsöken har varit så många att jag var helt övertygad om att folkklassikern 500 Miles var för evigt förstörd. Men. Så släpper Josh Ritter den här mp3-duetten med Dawn Landes. Oj, så fint.

500 miles (Hedy West Cover)

Och så här låter den med, vad många påstår, upphovskvinnan.

Read Full Post »

Ritter kommer av sig

Fick, tack vare Strangers Almanac, ögonen på det här klippet. Publiken i Tarrytown Music Hall i NY överraskar Josh Ritter när han kör Lantern. Han kommer av sig. En fantastisk låt. Redan nu verkar den ha fått klassikerstatus bland fansen.

Read Full Post »

Halva året har gått. Här får ni min sammanfattning av 2010 års bästa skivor – hittills. En topp tolv får det bli, hade lite svårt att välja. I bokstavsordning.

Bonnie ”Prince” Billy & The Cairo GangThe wonder show of the world

Damien JuradoSaint Bartlett

Gaslight AnthemAmerican Slang

Jakob Dylan - Women and Country

Joe Purdy – 4th Of July

Johnny Flynn - Been Listening

Josh RitterSo Runs The World Away

Laura VeirsJuly Flame

PhosphorescentHere’s To Taking It Easy

StornowayBeachcomber’s Windowsill

The Tallest Man On EarthThe Wild Hunt

Tift Merritt – See You On The Moon

Read Full Post »

Månadens spotifylista. Innehåll: Sam Quinn, Tom Petty, Johnny Flynn mfl. En cool fläkt i högsommarvärmen.

Juli 2010 – folk & rock

Gillar hur Flynn stökar och bökar och trumpetar i den här.

Read Full Post »

Mumierock

Liam Hurley är inte bara trummis bakom Josh Ritter. Han är också dockmakare och har gjort den här videon till The Curse. Mumiens dans med kvinnan får mig av någon konstig anledning att tänka på Nick Caves svängom med PJ HarveyHenry Lee-videon. Sarkofagstämning.

Read Full Post »

Några dagar för tidigt, men här kommer den. Spellistan för juni. Pang, sa det. Så mycket bra musik, helt plötsligt, överallt. Ritter, Tallest Man, National, Magic Numbers. Etcetera. Och då är inte ens Gaslight Anthems kommande fullträff med här. Lite av en pollenchock efter det inledningsvis svala musikåret. Men jag är inte den som är den. Juni, vi har väntat på dig. Nu kör vi.

Juni 2010 -folk & rock

Read Full Post »

Det är inte så jäkla vanligt. Musik som får en att tänka, alltså. Många låtskrivare och artister är fenomenala på att få en att känna olika saker. Man sitter där och känner en massa utan att egentligen begripa ett dyft av vad de sjunger. Skönt då med omväxling ibland. Nya Josh Ritter. So Runs the World Away. Ett album som tar åtminstone mig på en tanketripp. Som i Folk Bloodbath, där Ritter samlar karatärer från en rad av folkens mördarballader och låter dem drabba samman i en och samma låt (rent melodiskt Louis Collins). Och avslutar med de snygga raderna And I’m looking over rooftops/And I’m hoping that it ain’t true/That the same God looks out for them/Looks out for me and you. Det är musik som kan få en att försvinna iväg en stund i tankar. Få en att ta en spotifytur genom deltablueshistorien. En av många höjdpunkter på Ritters kanske allra mest fokuserade skiva.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: