Losering, a story of Whiskeytown

Har under hösten hunnit läsa David Menconis bok Ryan Adams med den stiliga undertiteln Losering, a story of Whiskeytown. En medryckande skildring av, framförallt, Ryan Adams och Whiskeytowns uppgång och fall i Raleigh i mitten av nittiotalet. Mycket läsvärd. En bok som lyckas fånga både det musikaliska geniet och den bipolära Keith Richards-wannaben Ryan Adams. Livebandet Whiskeytown var, enligt Menconi, ena kvällen ett sjöslag, nästa kanske 90-talets bästa. Jag hade gärna sett en av de där glimrande spelningarna. De få klippen på youtube ger mersmak. Rejäl mersmak.

Read Full Post »

Spotify: Sånger om djävulen

Beware. Den här onsdagen förvandlas La Cienega till den breda vägen. Spotifylistan är fullastad av sånger om djävulen. Ett låttema lika evigt som olycklig kärlek eller, säg, dålig whiskey. Och satan han kommer i många former, det ser man om man tar en tur genom rockhistorien. Än är han en dryck, än är han en väldigt vacker kvinna. Mycket djävla nöje, mina vänner.

Sånger om djävulen

Read Full Post »

Spotifyonsdag: Mandolintema

I morgon åker jag till mandolinens hemstad Neapel. Som en hyllning till detta lilla vackra instrument kommer här en lista med stora låtar som varit betydligt mindre om det inte vore för åtta strängar, parstämda i G, D, A och E.

Mandolinrock

Levon Helm. En av mästarna.

Read Full Post »

Spotifyonsdag: SJUKHUSLÅTAR

Onsdag betyder ny temalista här på La Cienega. Den här veckan befinner jag mig på sjukhus i främmande stad med min son, som opererat sig. Väntan. Korridorer. Sjukhuslukt. Landstingsmöbler. Och ljudet från en tv som visar Efter 10 med Malou för ett tomt väntrum. För att få timmarna att gå har jag sytt ihop en lista med sjukhuslåtar av olika slag. Medicin mot ledan. Och hyfsat skäggtätt. Som vanligt.

Sjukhuslåtar

Read Full Post »

Spotifyonsdag: IDROTTSLÅTAR

OS innebär att vi återigen påtvingas alla dessa dödligt slitna låtar. Du, vet de som brukar ackompanjera sportevenemang. We Are the Champions. Simply the Best. Och så vidare. För att påminna om att det faktiskt finns bra sånger på temat idrott och idrottsmän har jag denna vecka komponerat en sportlista. De flesta låtarna handlar inte om vinnare, utan om förlorare.  Inte så konstigt. Juha Mieto kommer alltid att vara mer rock än Gunde.

Sportlåtar – (We Are Not the Champions)

Och den kanske allra bästa är så klart med:

Read Full Post »

00-talets bästa album #14

Tisdagar, torsdagar och söndagar listar jag mina favoritalbum från oo-talet.

• #30 Bruce Springsteen – The Rising
• #29 Iron & Wine (with Calexico) – In the Reins
• #28 Wilco – Yankee Hotel Foxtrot
• #27 Bear Quartet – My War
• #26 M Ward – Post-War
• #25 Morrissey – You Are The Quarry
• #24 Richmond Fontaine – We Used To Think The Freeway…
• #23 Eldkvarn – Atlantis
• #22 Death Cab For Cutie – Plans
• #21 Solomon Burke – Don’t Give Up On Me
• #20 Lucinda Williams – Essence
• #19 Glasvegas – Glasvegas
• #18 Josh Ritter – The Historical Conquests Of Josh Ritter
• #17 Nick Cave – No More Shell We Part
• #16 Bonnie ‘Prince’ Billy – Ease Down The Road
• #15 Bon Iver – For Emma Forever Ago

#14 Whiskeytown – Pneumonia (2001)

Bandet hade splittrats och Ryan Adams slagit igenom som soloartist när skivan efter två år som hyllvärmare väl släpptes. Att en människa av kött och blod beslutat att INTE ge ut Pneumonia framstår som en gåta. Den personen var förmodligen döv. För det krävs grav hörselnedsättning för att inte höra det smittande folkdrivet i Don’t Wanna Know Why. Eller beröras av desperadoskildringen Jacksonville Skyline. Eller förälska sig i Reason To Lie, eller Sit & Listen To The Rain, eller någon av de andra låtarna. Pneumonia blev Whiskeytowns sista skiva men känns som ett rent Ryan Adams-album. På alla sätt en värdig slutpunkt för ett makalöst band.

 

Read Full Post »