Ni vet hur irriterande det kan vara. Man får bara inte den arma låtsaten ur sitt huvud. Man försöker göra något annat. Man far ut och joggar i kvällskylan och tänker att lite lidande ska väl banne mig hjälpa. Men nej. Den är fastklistrad i hjärnbarken som ett tuggummi. Normalt sett handlar det om en låt. Men idag har popsmeden Robert Francis lyckats med konststycket att få in TVÅ sånger i min stackars lilla hjärna. Junebug och Nightfall från hans nya skiva. De går på repeat innanför skallbenet. Episk indierock med ett lätt lager americanadamm över sig och, som ni förstår, förföriska melodier.
Skriva om det hjälper förhoppningsvis.
Annonser
Tack. Fint skäggskit.
Var så god! Hela skivan finns på spotify, fast det har du säkert redan koll på.
Japp, lyssnade idag och gillade det väldigt mycket.
Bra tips! Skivan har gått varm idag, och lär göra så ett tag framöver.
Ja, det gäller bara att se upp så att melodierna inte fastnar för hårt:)
Det här var riktigt bra! Tackar så mycket för tipset. Har precis hittat till din blogg och ser att jag har mycket god läsning och lyssning framför mig. Ser många av mina favoritartister plus en hel del som jag bara måste kolla upp. Snor ditt tips till min egen Boggblogg, men länkar så klart. Spread the word!
visst påminner nightfall väldigt mycket om soulsavers ”revival” med mark lannegan på sång? tycker jag i alla fall. 🙂
ja, det finns helt klart vissa likheter…