Efter ett antal genomlyssningar har Joe Pugs debutalbum Messenger satt sig ordentligt i mina örongångar. En av årets bättre fullängdare hittills. Även om den kanske är något mer konventionell än jag hoppats på innerst inne. Och lite för mycket uppsamling av tidigare utgivna EP-låtar. Bäst är det när han tonar ner, som i Not So Sure. En sida som jag gärna ser mer av på kommande alster. Den gör sig bra, till och med i studentlägenheter:
Annonser
Kommentera