Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2010

Månadens spotifylista. Innehåll: Sam Quinn, Tom Petty, Johnny Flynn mfl. En cool fläkt i högsommarvärmen.

Juli 2010 – folk & rock

Gillar hur Flynn stökar och bökar och trumpetar i den här.

Read Full Post »

Surprise, surprise. Joe Purdy har, lite i smyg, släppt nytt. 4th of July finns ute nu. Den damp ner mer eller mindre utan förvarning och jag hittar inte ett enda blogginlägg om den. Men La Cienega har förstås koll. Jag har dragit igenom den ett par gånger och gillar det jag hör. Skönt lättsam livekänsla i studioinspelningarna. Och Purdys  snygga bilder penslade med ömsom gitarr, ömsom piano. Och souliga körer. Homesick Blues sätter sig direkt. Liksom den här, öppningsspåret. Jag får känslan av ett knippe berättelser utspelade, eller löst knutna, kring datumet i titeln. Hårda tider, sköna tider.

Joe Purdy – Hard Times

Read Full Post »

Till slut lyckades de tjusa mig också, britterna i Stornoway. Utmärkt skiva.

Read Full Post »

Sam Quinn

”I never thought that I would hurt you like I hurt you”. Gun från Sam Quinns nya album är så bra att jag måste lägga ut den så att ni kan höra själva (första låt i det här klippet). Den är tydligt Ryan Adamsinspirerad. En klart positiv sak i min bok. Särskilt som Ryan Adams själv inte varit inspirerad på länge nu. Sam Quinn lindrar abstinensen.

Read Full Post »

Mera Merle

Spenderade midsommarhelgen på ett soligt Gotland och landar igen i gubbrocksland genom att läsa Sonics 16-sidiga artikel om Merle Haggard. En artist jag egentligen lyssnat alldeles för lite på. Ska kolla upp nya skivan, som ju hyllats av många.

Read Full Post »

Omslaget bedrar. The Learner, Griffin House nya, är ingen grovkornig, dokumentär, historia. Bilden borde vara i överexponerad fyrfärg. Det här är skivan där han låter sin lättsamma poppiga ådra blomma ut. Spåren har proppats med medryckande melodier, starka refränger och annat radiovänligt. Men tyvärr är det alltför lättsamt, slätstruket, nästan ytligt. Slitna rim. Texter på uttjatade teman. Tyvärr. Jag hade ju hoppats på något mer. Han är ju så bra när han lyckas balansera melodierna med snygga arrangemang och välknådade texter. If I’m never Tom Petty enough, I’ll write you a song. Så sjunger han på inledningsspåret med en passning till sin store förebild. Petty gör det bättre. Griffin House får med andra ord skriva fler sånger till oss. Grovkornigare då, förhoppningsvis.

Read Full Post »

Glad midsommar

Glad midsommar och sköna drömmar önskar David & Goliath.

Read Full Post »

Veckans bästa mp3-nedladdning: Scissor Runner med Jenny and Johnny. Och, jo, visst är det Jenny Lewis och Jonathan Rice som står där nere på gården och vänslas. Paret som jobbat ihop musikaliskt några år men föst nu börjat turnera under nytt gemensamt flagg. Plattan I’m Having Fun Now är producerad av Mike Mogis. Så här låter första släppet. Snärtigt. Somrigt. Ladda ner eller lyssna här.

Jenny and Johnny — Scissor Runner

Read Full Post »

Tom Petty – Mojo

Årets gubbigaste album. Ja, årtiondets rent av. Tom Pettys nya Mojo andas så mycket bågar, boots och bluesbarer att det blir för mycket till och med för mig. Men bland bluesrockstompet döljer sig några rätt fina bitar. Såklart. Det är ju ändå Petty vi snackar om.

Read Full Post »

Eels gör gospel

Latsidan är inget för Eels. Snart släpper de nytt igen. Och Looking Up låter inte direkt som något de tidigare släppt. Det bolmar tät gospel utan filter, lite i Primal Screams anda, om man nu ska droppa en samtida referens. Det låter inspirerat och svängigt. Vore kul om de lyckades hålla ihop albumet och undviker de värsta stickspåren den här gången. Låttitlarna, lyckliga såna, pekar mot att de tagit en ny väg. Vem trodde att Eels någonsin skulle göra en låt kallad Oh So Lovely.

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: